Bohusleden Etapp 7-9

Juni 2012

I början av sommaren 2012 gjorde vi slag i saken och vandrade några etapper på Bohusleden som vi varit sugna på en tid. Vi var ute i tre nätter med full packning och gick sammanlagt 3,8 mil. Alla etapperna var märkta med "Medelsvår" och det skriver vi alla tre under på att de också var :) Det var väldigt backigt och bitvis fick man ta hjälp av snören som var uppsatta längs leden för att ta sig fram. Det var en fantastiskt vacker vandring med omväxlande natur! Dock ganska utmanande...

Etapp 7: Fontin - Grandalen (19 km)

Vi fick skjuts av snälla släktingar som släppte av oss ett par km från Fontins naturreservat som också är ett populärt rekreationsområde (mycket folk). Det var lagom varmt, även för lapphunden som kunde bära ryggsäck (han kan inte det när det börjar närma sig 20 grader).

 Aragorn och Thomas tar en kort paus vid Fontins Naturreservat innan vi går på leden på riktigt.

Vandringen började enkelt på vägar och större stigar och gick genom skog och hagmarker. Efter ett tag blev dock stigarna mindre och terrängen mer kuperad och bitvis var det ganska ansträngande. Mot slutet av dagen kom vi till Aleklättan som är en utsiktsplats 134 möh.

 På väg

Vi läste i etappbeskrivningen att det skulle finnas en säregen rastplats vid Romesjön, så när vi kom till sjön stannade vi för att göra kvällsmat. Vi kunde dock inte förstå vad som var så speciellt med platsen. Visserligen var det fint, som synes på bilden nedan, men inte spektakulärt... När vi vandrade vidare nån timme senare förstod vi att det som avsetts i beskrivningen låg ca 1 km längre fram. Nu tog vi tyvärr inga bilder, så det får bli en överraskning för er som gör er besväret att gå leden ;)

Utsikt vid kvällsmaten

Vi slog läger vid Dalens hembygdsgård. Ett trivsamt ställe med stora gräsytor och en plats där man kunde elda. Tyvärr förtog myggsituationen det mysiga i att sitta vid lägerelden så vi la oss tidigt.


Etapp 8: Grandalen - Bottenstugan (7,5 km)

Denna etapp var rejält ansträngande för våra otränade ben och kändes betydligt längre än 7,5 km. Färden gick i mycket kuperad terräng genom skogar och längs med små sjöar. Det var nästan lite norrlandskänsla över landskapet. Vädret var lite ostadigt så vi blev glada när vi hittade ett vindskydd att laga lunch i. Här tog Sofie och Aragorn en välförtjänt lunchlur och läste bok under en tall medan Thomas passade på att geocacha.

 Matlagning

                               Soppa med stekta trattkantareller och purjolök!

 Aragorn vilar upp sig. Att sova i skogen är en favorit

Här finns säkert fisk för den som är sugen! Aragorn intygar att det är bra hundbad.

På kvällen slog vi läger vid Bottenstugan. Här fanns vindskydd, iordningställda grillplatser och möjlighet att hugga ved. Det fanns stora gräsytor att slå upp tältet på. Dock fanns inte det utlovade dricksvattnet.


Etapp 9: Bottenstugan - Lysevatten (11,5 km)

Dagen började med ett iiiiiiskallt dopp i Håltesjön. Uppfriskade gav vi oss på den sista etappen som var fantastiskt vacker. Vi kom dock iväg sent, något vi bittert skulle få ångra lite senare...

Även denna etapp gick i kuperad terräng genom skogar, och faktiskt med ännu mer norrlandsfeeling. Vi gjode lunch på en bergsknalle med utsikt över en sjö. Det var fantastiskt vackert och vi fick riktig vildmarkskänsla.

                               Thomas vilar medan Sofie fixar mat. Myket mygg och knott var det!

                               Tortellini och ölkorv till lunch

 Utsikt vid lunchen

 En middagslur innan vandringen fortsätter

Turen fortsatte in i Svartedalens naturreservat. Stigen var smal och på sidorna bestod marken av sten, mossa och ris. Efter en stunds vandring började det regna friskt. Det fanns inga naturliga skydd längs vägen vilket gjorde det svårt att pausa och regnet gjorde inget uppehåll. Allt eftersom eftermiddagen och kvällen fortskred sjönk humöret. Det fanns ingenstans att stanna så det var bara att knata på. Efter ett tag började tillochmed hunden sloka. Han tittade anklagande på oss och verkade undra varför vi tvingade honom ut på dessa stolligheter. Hans ryggsäck var blöt och tung och han såg rätt ömklig ut. Efter flera timmars vandring var vi tre genomblöta och molokna varelser med skoskav som kom fram till ett efterlängtat vindskydd. Som tur var var allt i ryggsäckarna torrt så vi kunde byta om och krypa ner i sovsäckarna och laga kvällsmat i vindskyddet.

Trots det envisa regnandet kunde vi inte låta bli att slås av naturen. Det var riktigt ogästvänligt i den gamla skogen och väldigt vackert för den som gillar vildmark!

                            På väg in i Svartedalen

 Vindskyddet gav välkommet skydd från regnet när vi kom fram. Bilden är tagen på morgonen dagen efter det regniga avslutet på vår vandring. Här är allt packat och klart och vi väntar på vår beställda hämtning av snäll släkting.

På morgonen hade regnet upphört


Reflektioner i efterhand
Det var tuffa etapper för vår kondition och packning. Nackdelen med låglandsvandringar är ju att man ofta tvingas ha många liter vatten i ryggsäcken och så var det även denna gång. Det var faktiskt väldigt bökigt med vatten längs den här leden och man får nog vara beredd på att knacka dörr och fråga om vatten om man inte vågar dricka ur sjöar och bäckar. Vi brukar se till att ta långa raster och ligga och läsa böcker i skuggan när vi vandrar men det hanns inte med i någon större utsträckning denna gången eftersom själva vandringen tog så mycket tid. Det var lagom utmaning. Mygg fanns det i rikligt mått! Och knott! Försommaren är en underbar tid att låglandsvandra i Sverige. Det är ofta lagom varmt och man får många ljusa timmar att röra sig med. Vi kommer förmodligen att fortsätta på Bohusleden i framtiden, det var en riktigt trevlig tur!